Alltså, kidzen och jag har gått om varandra med sjukdomar så denna vecka var 3e eller 4e veckan vi var hemma. Imorgon ska de ÄNTLIGEN gå till dagis igen! Håller alla tummar å tår att de får hålla sig friska nu. Jag misstänker dock att sonen reagerar på pollen :/ ska ta tag i det att gå till läkaren. Hur som helst, först va jag förkyld med hög feber, sen fick sonen magsjuka sen fick dottern trumhinnorna spruckna sen fick sonen feber sen dottern osv osv, Sen fick jag såklart magsjukan efter sonen också. Nu hoppas jag att sjukperioden är över! Den kom riktigt dålig timeing, jag har praktik nu och alla dagar jag är borta måste jag ta igen, så blir så mycket att ta igen samtidigt som jag måste plugga till 2 stora uppgifter. Har fullt upp att komma ikapp med livet nu. Känns som hela livet sattes på paus under sjukperioden för att man inte orkade något. Nu vill jag bara ta ikapp, styra upp livet, börja träna igen (jag hatar att inte kunna träna!) , träning är liksom min terapi. Men nu har jag börjat träna smått hemma och i parken med barnen så nu är det bara fortsätta. Har också lagt om kosten och mår redan mycket bättre i kroppen! När jag varit hemma sjuk/barnen har jag liksom inte orkat tänka på hälsosam kost osv. Nu känns det iaf som att denna veckan startat bra, nu är det bara fortsätta. Det är bara så mycket måsten och så mycket grejer att styra upp så jag blir helt slut. Är så trött på att leva efter måsten hela tiden, måste fixa det, stress hit stress dit. Aja sånt är livet i Sverige i guess.
En annan sak som jag också tänker på väldigt ofta, ju närmre det närmar sig mormors årsdag desto mer ångest får jag och desto mer känns det i hjärtat. Jag saknar henne varje dag och när hon lämnade mig så var det som en liten bit av mitt hjärta togs som jag aldrig får tillbaka. Men den smärtan blir liksom ännu värre ju närmre jag kommer årsdagen. Åh ?
Aja nog om negativa grejer osv.
Nu ska jag fokusera på barnen, livet och träningen i fortsättningen!
??
Snart är sommaren här?
Senaste kommentarer