Som rubriken visar så är jag sängliggande sen igår eftermiddag. De kraftiga smärtorna kom så plötsligt. Jag har ju haft ont av och till hela graviditeten i stort sett men nu är de kraftigare än någonsin. Jag kan knappt gå och har typ legat och gråtit sen igår. ? Alvedon hjälper inte, värmekudde hjälper inte, tensapparat hjälper inte. Inget hjälper. Min granne/vän hade stilnoct 5mg (sömntablett) hemma som hon fick i januari når hon var gravid så min man sprang över och hämtade den på kvällen så jag iallafall skulle kunna få några timmars sömn, vilket var skönt.,? Fick sova från ca 22-04:30 iallafall, efter det har jag bara sovit korta stunder pga smärtorna. Så fort jag försökt röra mig/vända mig i sängen så kvider jag till för det gör så ont. De här smärtorna är på riktigt värre än att föda barn. För när du föder kan du iallafall ha mer smärtstillande och det är en så kort tid det handlar om. De här smärtorna kan ju liksom sitta i fram tills V40… ? Jag brukar kunna bita ihop men denna gång går det inte. Min man ringde BBsthlm igår och när det är foglossning kan de inte göra något (vilket vi typ visste innan vi ringde) utan de hänvisade till MVC. Ringde min BM nyss men fick prata in meddelande så väntar på att hon ska ringa upp. Det är synd för det är så krångligt att få tag på dom, man får bara prata in meddelande och ringer jag på telefontiden hamnar jag ju hos någon annan vilket jag inte vill. Man vill ju prata med den man har. ? Jag har egentligen tid för TUL imorgon och hos min gynekolog men jag vet helt ärligt inte hur jag ska kunna ta mig dit ⁉️ Har ju för Ont. Kan inte gå rakt och varje steg jag tar känns som ett knivhugg. ? Jag hoppas BM ringer upp mig snarast så får vi se vad hon säger. Jag tror att det är min foglossning som har börjat göra så extremt ont eftersom jag haft det av och till hela graviditeten. Jag har ont ovanpå underlivet, rygg/svank ut mot höfterna, rumpan och nedre del av magen.
Just nu är jag så förstörd att jag vill bara att 19 april ska komma och att bebis kommer ut (kejsarsnitt inbokat då).
⭕️ Har någon varit med om liknande? Tips/råd?
Det som är jobbigast med allt det här, är att samtidigt som jag mår såhär så har vi en 14-månaders son som behöver lek, närhet och uppmärksamhet. Det gör så ont i mitt hjärta att jag inte kan ge honom detta nu. Det dåliga samvetet tär verkligen på mig ? Jag har så dåligt samvete mot honom och även mot min man som verkligen får göra allt själv, och nu när jag bara ligger ner kan han inte heller jobba ☹️ han tar hand om hemmet och allt vad det innebär och är helt underbar med vår son samtidigt som han tar hand om mig nu när jag inte ens kan gå på toa själv. Vill bara kunna hjälpa till hemma, leka med vår underbara prins och göra roliga saker !!! ❤️ Det som får mig att orka är att jag vet att när vi ser vårt andra lilla mirakel så glöms all smärta bort och allt är värt det utan tvekan.
Snälla 19e april kom fort….
Senaste kommentarer